Alla har vi olika sätt att visa hur vi mår, olika sätt att bearbeta det svåra i livet. Olika sätt att förstå & berätta saker. Mamma & jag hade precis ett samta som ledde till tårar för oss båda. Jag gick där ifrån. nu vet jag inte vad dom säger där nere. Hade velat vara där nu och försvara. Säga saker som jag så länge velat säga när vi pratat om just detta. Men dom förstår inte hur jag ser på saken. Jag fattar att dom blir arga, & deras sätt att se det. Men dom fattar inte mig. Denna veckan kom ännu en sån downer som vår familj inte behövde just nu. men den kom & den stannar ett tag. Imorgon ska jag till min farmor, min fina farmor. Som hela detta samtalet handlade om. min farmor är otroligt strak, har hoppats & väntat länge på att jag också skulle ha den styrkan i mina gener. Men icke. Nu har hon mist sin man, moster & mamma på mindre än ett halvår. Livet är allt bra orättvist.