Det är inte kul inte kul alls, när allt bara faller. När någon man älskar lider så mycket. Det gör så fruktansvärt ont och man kan inte tänka på något annat. Just då när jag sitter där framför dig farfar så vill jag bara gråta, men jag kan inte, inte när jag vet att du inte kommer kunna hålla dig. Inte när jag vet att detta kanske är sista gången vi ses, vill att det ska bli bra då. Därför släpper jag ut det nu, nu när jag är ensam och långt ifrån dig. Jag vill bara att allt ska vara bra, men att det inte alltid blir som man vill. Men jag vill inte att du ska lida mer, vill att det ska få ett stop. Jag älskar dig farfar!