Idag har jag övervunnit några av mina största räddslor. I tvedöra så är det såhär att man kan gå en liten bit sen är blir det helt svart och man kan inte överhuvutaget se botten. Och jag har alltid tyckt att det varit sjukt läskigt att bara simma ut där, men har ju liksom ändå gjort det, men jag har aldrig vågat ta ner fötterna så har liksom legat och fjoppat där uppe på ytan med fötterna upp till axlrana typ. Men idag med mycket hjälp från viktorias sida så har jag då vågat att ta ner fötterna och liksom kunna vara rakt ner i vattnet, saken är liksom att jag har varit rädd för alla fiska och sånt och typ hajar (haha vet att det är löjligt och att det inte ens finns några hajar där men ändå) Och bara tanken på vad som kan gömma sig där under skrämmer mig, men idag, idag vågade jag! Jag vågade till och med simma ner en bit under vattnet, känslan över att ha klarat det är riktigt härlig, även fast det kanske är en små sak för andra har det varit läskigt för mig.
som min kära vänn ellinor en gång citerade när hon satt på en stol och var rädd för en kanin " Det är som att vara i havet, man vet aldrig vad som finns under en" och det är så sant så.

Nu är det bara hoppa från båten kvar viktoria :D